Jag planterar lökar nu. Varför? Jo, jag tror på det där med att
optimisten och pessimisten har rätt lika ofta, men optimisten har
roligare.
Och det är inte bara ett skämt utan en påminnelse: Håll fast ljuset också i
novembermörkret! Försök minnas att liv och kärlek är starkare än hat och
död, vad du än ser och hör!
När Jesus blev gripen i mörkret och
korsfäst utanför gemenskapens murar visade han sin kraft mot allt mörker
och utanförskap. När han steg ned till dödsriket bröt han dess välde -
också över oss. Bortom döden har nu bara Gud makt. Nu väntar vi på den dag
då också det onda på jorden ska förstöras.
Till dess får vi veta att
vi hör till den segrande sidan i kampen. Till dess ska vi inte ge ondskan
ens vår lust att vara pessimister ibland.
Därför planterar jag
lökar. Som ser alldeles döda ut, men som snart blommar av Guds kraft, som
jag behöver påminnas om.
